Jag försöker förstå varför jag inte gillar Leksandslåt & Vänner. Dalaspelmännen spelar habilt. Pelle Lindström hör till mina favoritröster och jag gillar blues. Men blandningen låter för mycket spelmanslag med dansband – när de spelar tillsammans. Annars blir det ofta ”fiol är fiol och blues är blues och aldrig mötas de båda”. Först fiol-intro, sedan blues eller tvärtom. På läckra Jöns Lekares vänner har vännerna tagit över helt. När samspelet ändå är som bäst anas Kebnekaise, fast det når sällan veteranernas nivåer utan på sin höjd Grövelsjön. Synd på god råvara.

 

Leksandslåt & Vänner – Käraste bröder, systrar och vänner (Leksandslåt HB CD N 03 (eget bolag))

Pellas Mats Andersson, fiol, sång, mandolin, kör; Lars Björk, fiol; Hans Fältgård, fiol; Per Winther, fiol; Kent Blomqvist, trummor, slagverk, kör; Ingemar Ihlis, klaviatur, dragspel, trumpet, altfiol, fiol, kör; Pelle Lindström, munspel, sång, slagverk, dator, kör; Anders Mattsson, bas, sång, kör; Putte Snitt, gitarrer, kör.

 

Ulf Torstensson (Lira 2001)