En av mina finaste skivor – alla kategorier – är inspelad av duon Ghazal som består av en persisk och en indisk mästare som på ett fint sätt blandar två traditioner till något tredje. Nu har två unga musiker boende i Norge men med rötterna i samma länder gjort en liknande mix.

Pouyan Abdoli kommer från Teheran, är född 1980 och uppväxt i en musikerfamilj. Han har en grundlig musikalisk utbildning från hemlandet, omfattande både trumman tombak, vassflöjten ney och hans nuvarande huvudinstrument tar, en typ av luta med långa, lite skramliga stålsträngar. Vid 18 års ålder flyttade han till Norge där han nu är verksam.

Jai Shankar är född samma år som Abdoli i Punjab, Indien, men kom till Norge redan som spädbarn. Även han är född i en musikalisk familj och har studerat tabla (de två typiska indiska trummorna) för bl.a. sin farbror.

På Sufi in Dance möts dessa båda unga män i solostycken blandade med gemensamma improvisationer, där den melodiska inspirationen hämtas i persisk sufimusik och rytmerna från indisk tradition.

Det är en mycket njutbar skiva, där de spröda tonerna från Abdolis luta stöds av de djupa tonerna av Shankars bhaya, den vänstra större trumman, och den klingande tablan, som spelas med högra handens fingrar. På slutspåret spelar båda slagverk, då Abdoli byter instrument till tombak. Även om dessa ungdomar inte når upp till Ghazals höjder visar de att de är på god väg dit.

Sufi in dance – Persia meets India/Etnisk Musikklubb.

Pouyan Abdoli: tar, tombak; Jai Shankar: tabla.

 

Ulf Torstensson (Norra Västerbotten 2003)