Svensk balkan ...

Malmögruppen Östblocket började som klezmerband men har efterhand utvidgat sin repertoar och börjat spela en bredare ”balkanmusik” – en skillnad som kan vara svår att höra så länge det är instrumentalt.

Deras nya platta har illustrationer från Sovjettiden som associerar till gruppnamnet, och ett av de mest genomarbetade konvolut jag sett, helt i papp som på LP-tiden, med en snurrbar skiva inuti så man kan variera det som man själv vill (vilket knappast framgår av bilden i tidningen). Själva skivnamnet måste vara ett av årets längsta: översatt ”Ja vi är ett svenskt balkanband, du behöver inte titta igen”.

Vid recensionen av Östblockets förra skiva beklagade jag bristen på sånglåtar eftersom sångerna med Sofia Berg-Böhm kändes som några av gruppens höjdpunkter. Jag dristade mig att gissa att anledningen var att ingen i gruppen kunder skriva på jiddisch, klezmerns eget språk, och att det därför bara fanns text till de traditionella låtarna (mycket av deras musik är annars skriven av gruppmedlemmarna).

Nu har jag blivit bönhörd, men genom att man nu skrivit texter på svenska – och naturligtvis ska ett balkanband från Sverige göra låtar på egna språket och inte på jiddisch eller romani som de inte behärskar. Som på förra skivan är de flesta låtarna skrivna av gruppmedlemmar, och med den äran. Dansant och roligt är det, fast av någon anledning tycker jag att Sofia Berg-Böhm sjunger bättre på jiddisch än på svenska.

 

... och norsk

Norsk-grekiske fiolspelaren Oluf Dimitri Røe, känd även från Fri Flyt, står i centrum för en kvintett med namnet Bengalo, som liksom Östblocket fastnat för den livsbejakande balkanmusiken. Ryktet säger att de är explosiva på scenen.

Tyvärr har jag aldrig haft möjlighet att höra dem live, men deras nya skiva Vir (virvelvind på serbiska) skickar definitivt gnistor omkring sig. Utöver Røe har även dragspelaren rötter i Balkan. Som gäst på skivan finns också en ungersk cymbalomspelare (ett stränginstrument som slås an med en sorts pinnar) som tar en så central plats i gruppens musik att jag har svårt att föreställa mig den utan honom.

Det är alltså där Sydösteuropa närmar sig Asien som Bengalo finner sin inspiration, och mest i den romska traditionen, i den mån den går att urskilja från den lokala folkmusiken. En viktig inspirationskälla har varit Taraf de Haïdouks, och de tar sig också an den gruppens kända tungvrickarsång Dumbala dumba med den äran. Några låtar har gruppmedlemmarna skrivit själva.

Bengalo sätter gärna ihop flera melodier till långa sviter och det blir en fin blandning av virvlande rytmer och stillsamt sköna melodier. Ibland anas en bakgrund i jazzen, men huvudsakligen håller de sig till balkantraditionen. Förutom utomordentliga musiker är sångerskan Anne Fossen ett fynd som står sig väl i konkurrensen med de skickligaste sångerskorna på balkan.

Och äntligen får jag veta vad yahabibi – ett ord som jag hört i så många sånger från mellanöstern – betyder: Jag älskar dig.

Ulf Torstensson (Norra Västerbotten 2004)

 

Östblocket – Yes we are a Swedish balkan group, you don’t have to look twice! (eget bolag/CDA)

Stefan Andersson, saxofon, Erik Axelsson, eufonium, Sofia Berg-Böhm, sång, Mathias Gunnarsson, trumpet, fingercymbaler, Fredrik Månsson, trombon, tenorhorn, Johan Ohlsson, dragspel, Klas Ottosson, tuba, Daniel Persson, slagverk, Filip Runesson, fiol, oud, santoor, mandola, Patrik Trankéll, trummor, Anders Wallseth, trumpet.

 

Bengalo – Vir (Hot Club)

Oluf Dimitri Røe, fiol, sång, Jovan Pavlovic, ackordion, sång, Ole Moren Vågan, kontrabas, Christian Haug, gitarr, Anne Fossen, sång, László Rácz, cymbalom