Näsåker taget på sängen
Det må vara osagt om det var TV-sändningen i höstas från fjolårets festival, det envisa ryktet att detta var sista året Urkult skulle gå av stapeln eller bara att snacket gått om den vänliga festivalen vid Nämforsen, men redan på torsdagen märktes att publiktillströmningen var utöver den vanliga. Lilla Näsåker har, efter några inledande år av återkommande överraskning, börjat anpassa sig till en tiodubbling av sin befolkning första helgen i augusti. ICA, Konsum och bensinmacken har fyllt på lagren med det som festivalfolket vill ha, ökat sina öppettider och fyllt kontantkassorna, eftersom ingen bankomat finns på orten. Bankerna har däremot inte anpassat sig utan har fortfarande ett par korta timmars öppethållande, och tro inte att man får ta ut pengar där (jag som trodde det var sådant banker var till för)! Men 2004 var som sagt utöver det vanliga. Redan på fredag fick affärerna gå ut och meddela att de inte kunde hjälpa till med kontantuttag och många hyllor gapade redan tomma. Till den inledande Eldnatten, som traditionsenligt startar festivalen vid midnatt natten mot fredag, vällde det in folk. Eftersom arrangemanget den kvällen är gratis finns inga säkra siffror, men arrangörerna räknade med att det var 12-14 000 personer från när och fjärran som invaderade den gamla folkparken. Undertecknad, som tänkt ta bilder nere vid scenen kan intyga att trycket på vakterna var hårt, när människor strömmade ner för att försöka hitta en plats att se invigningen från. Invigningen återknyter, som traditionen bjuder, till namnet Urkult med ålderdomliga danser till musik från årets festivalartister, eld och skådespel.		Fler bilder och videoklipp från Urkult 2004 finns här!
Men redan före invigningen fanns det musik att höra. Som jag tidigare skrivit har församlingen i Näsåker i samarbete med festivalen bjudit in några av grupperna till stämningsfulla konserter i den vackra kyrkan. Polska klezmergruppen Kroke inledde redan på torsdagskvällen med en fantastisk konsert som lockade till stående ovationer och flera inrop.
Krokes multiinstrumentalist (som annars mest spelar fiol) Tomasz Kukurba i trumduell med nye trumslagaren Tomasz Grochot)		Klicka på bilden för en liten video om hur det lät och såg ut
Amina	Under festivalen var det som vanligt en blandning av stort och smått – fast detta jubileumsår kanske mer stort än vanligt. Majoriteten av grupperna var nämligen favoriter i repris från tidigare festivaler. De som var med 2001 glömmer aldrig Aminas fantastiska konsert, 2 timmar i ösande regn med en varm och sensuell artist. Vi blev inte besvikna denna gång heller, den fransk-tunisiska världsstjärnan gav, tillsammans med sin nybildade grupp, järnet för att få oss att trivas. Den här gången behövde hon inte kämpa mot vädermakterna, årets festivalväder var bland de bästa man sett.
Mindre kända – än så länge – är Hojfen Balagan, en ung grupp som spelar balkanmusik med smittande entusiasm, och fick marken framför solscenen att gunga. Spelningen på Urkult var det pris de vann i den rikstäckande musiktävlingen för unga grupper, Musik direkt. Mycket glöd både på scenen och i publiken, som tagit till sig balkantraditionen att fästa sedlar på den svettiga pannan hos den som spelar häftigast, är vackrast eller på annat sätt dragit till sig publikens gunst.
Hojfen Balagan		Med en femtiolapp i pannan ...
En av många favoriter i repris var Bäsk, svensk trio som får det att låta helt naturligt med svenska folklåtar på tvärflöjt, fiol, saxofon och slagverk. De gjorde liksom Kroke två konserter varav en i kyrkan, där stämningen bättre går fram men där publikgunget av naturliga skäl blir mer diskret. Vid spelningen i Danslogen var åhörarnas reaktion allt annat än dämpad.
Bäsk i Näsåkers kyrka, fr.v. Jonas Simonsson, Hans Kennemark och Sten Källman.		Ännu en videoillustration,  klicka på bilden.
I bilden av Bäsk syns Sten Källman, sedan lång tid en viktig inspiratör och motor i svensk ”världsmusik”. Han leder också gruppen Simbi, som fyllde golvet framför stora scenen med sin haitiska musikmix. Simbi
Det finns mycket mer att skriva om Urkult 2004, om grupper som Östblocket, Hoven Droven och Fun-Da-Mental som laddar publiken med energi, om mer finstämda möten som det mellan Ellika Frisell och Solo Cissokho – svensk fiol och senegalesisk kora i ett möte som bara kan beskrivas som symbios – eller Mari Boines samiska eller Stefan Sundströms kärva poesi. En fin festival var det i alla fall. Det enda orosmomentet var att buslivet var markant större än tidigare. Tyvärr verkar folksamlingar, även vänliga som denna, dra till sig en del drägg, som inte är intresserad av musiken utan av sprit och slagsmål. Nu var det inte något jätteproblem, men det har fått arrangörerna att söka en strategi att skala ner festivalen så den inte växer dem – och ordningsmakten i det polisglesa Ångermanland – över huvudet. Årets biljettköp var inte räknade när detta skrivs, men nog var det 30 % fler än i fjol som kom för musiken vilket innebär mer än 6000 betalande. Hur många som var där men aldrig gick in på festivalen är det ingen som vet. Ryktet om festivalens nedläggning är i alla fall falskt – planeringen för första helgen i augusti 2005 har redan startat.
Fler bilder från Urkult 2004 Tillbaka till innehållsförteckningen Till Urkults egen hemsida