Vid förra årets folkmusikfestival i Umeå utropade jag Bazaar blå till årets överraskning. Nu har de kommit med en skiva som infriar förhoppningarna.

 

Gruppens kändis är Johan Hedin, ibland kallad nyckelharpans Jimi Hendrix, som via grupper som Triptyk, Nyckelharpsorkestern, Trio Patrekatt och Stockholm Folk Big Band gjort sig känd som en mångsidig och duktig spelman. Mindre kända är kompanjonerna Björn Meyer och Fredrik Gille, som båda spelat såväl jazz som salsa och även är med i Erik Steens Flamenco fusion. Rötterna för gruppen finns alltså i den svenska folkmusiken men även i flamenco, jazz och sydamerikansk musik.

 

Men Bazar blå låter inte som några andra. Johan Hedin spelar mjukt och lyriskt på nyckelharpor av olika storlek, från sin egenhändigt konstruerade jätteharpa ”krokodilen” till en liten sopranino. Björn Meyer flankerar och kontrar och använder sin 6-strängade bas med ackord och ”vanlig bas” blandat. Ibland lockar han ur den synthljud med sin ljudprocessor, ibland spröda solon. Fredrik Gille stöttar på tabla, udu, darbuka, kalimba m.fl. slagverk utan att dominera eller ta över.

 

Spännvidden är stor mellan Norsken på silverbasharpa och ålderdomligt komp och Däbädäbärä som byggs upp långsamt från en ljudmatta som liknar djungelljud till en rytmisk explosion med unison nyckelharpa och bas med indiska slagverk.

 

På ett sätt tycker jag det här kunde kallas Björn Meyers skiva – han har inte bara skrivit hälften av låtarna utan även skött inspelningen (i familjens sommarstuga). Men det vore inte rättvist, för det handlar om en treenighet där ingen kan undvaras.

 

Bazaar blå återkommer på årets Umeå Folkmusikfestival. När de lyckas, och det gör de ofta, är detta inte folkmusik eller konstmusik eller rock eller jazz – utan bara musik. Rekommenderas!

 

Faktaruta Bazaar blå – Nordic city (Xource XOUCD 122).

 

Ulf Torstenson (Norra Västerbotten –99)