Världens vackraste röst

På onsdagskvällen (051012) hade Skellefteå och Teaterkaféet besök av några av Sveriges vassaste folkmusiker, när folkmusikföreningen hade bjudit in Ulrika Bodén trio som är ute på en mini-turné.

Senast Ulrika Bodén och gitarristen Jens Engelbrecht var i Skellefteå var 2001, då de var här med kvartetten Ranarim vid en sommarkonsert på Nordanå. Sedan dess har både Ulrika och hennes medsångerska i gruppen, Sofia Sandén gjort soloskivor – Sofias släpptes i dagarna.

– Vi är absolut inte ovänner eller på skilda vägar, utan det är bara ett steg i att göra olika saker parallellt. I dagarna firar Sofia och jag att vi sjungit ihop i tio år. Med Ranarim har vi för övrigt just avslutat inspelningen av vår tredje platta, denna gång för ett tyskt skivbolag, berättar Ulrika.

Det har inneburit bättre ekonomi, i klarspråk mer studiotid, större möjligheter att testa nya grepp. Och kanske en utökad internationell lansering.

Men kvällens konsert tillägnades den ångermanländska visan, Ulrika Bodéns skötebarn. Efter första soloplattan Vålje å vrake trodde Ulrika att hon uttömt sitt förråd av visor från landskapet, men istället fick hon en massa nya som måste utvecklas. Det resulterade i ännu en skiva, Rätt nu är det på tiden, som släpptes i fjol. På den fanns också tre musikanter, varav två – ovan nämnde Jens Engelbrecht och multiinstrumentalisten Anders Norudde fanns med i Skellefteå.

Enligt min uppfattning har Ulrika Bodén en av Sveriges vackraste och mest personliga röster. Tyvärr tycker jag den blev delvis bortmixad på senaste skivan, men live är det ingen tvekan – inte minst à capella gnistrar den som en diamant. Jens Engelbrecht har en mycket personlig stil, väldigt fri i både ton och rytmik, med kvartstonsband på gitarren för att kunna spela ”blå” toner.

Hans spel brukar tillföra nya dimensioner men denna konsert kändes han ibland lite okoncentrerad och stökig. Anders Norudde imponerar alltid, denna gång spelade han fiol, moraharpa, Hardingfela, säckpipa och sälgflöjter. För den som hört skivan saknades dragspelet, men bara ibland.

Ulrika Bodén trio har som mål att föra ut gamla folkliga visor och låtar från Ångermanland. Med detta har de lyckats bra.

Ulf Torstensson (Norra Västerbotten 2005-10-14)

Tillbaka till recensionssidan